Bygglovsritningar — Vilka ritningar behövs?

Ritningarna är kärnan i din bygglovsansökan. Utan korrekta, tydliga ritningar kan kommunen inte bedöma din ansökan — och bristfälliga ritningar är den vanligaste orsaken till att bygglovsärenden drar ut på tiden. Här går vi igenom alla ritningstyper du kan behöva.

Översikt: Vanliga ritningstyper

Ritning	Visar	Skala	Krävs vid
Situationsplan	Byggnaden på tomten	1:500	Alla bygglov
Planritning	Planlösning sett uppifrån	1:100	Alla bygglov
Fasadritning	Byggnaden utifrån	1:100	Alla bygglov
Sektionsritning	Genomskärning av byggnaden	1:100	De flesta bygglov
Markritning	Marknivåer och markarbeten	1:100/1:500	Vid markförändring

Situationsplan

Situationsplanen visar var du bygger — din planerade byggnad placerad på tomten.

Vad den ska visa

• Fastighetsgränser med fastighetsbeteckning
• Befintliga byggnader med avstånd till gränser
• Den nya byggnaden — placering, yttermått, avstånd till fastighetsgränser
• Avstånd till andra byggnader på tomten
• Byggnadsarea (BYA) för ny och befintlig bebyggelse
• Infart, parkering, utfart mot väg
• Norrpil och skalangivelse

Underlag

Situationsplanen ritas normalt ovanpå en nybyggnadskarta eller ett annat officiellt kartunderlag som kommunen tillhandahåller. Du kan inte använda en handritad skiss eller en Google Maps-utskrift.

Skala

Vanligtvis 1:500. Vid stora fastigheter kan 1:1000 användas, vid små kan 1:400 vara lämpligare. Fråga din kommun.

Planritning

Planritningen visar insidan av byggnaden sedd uppifrån — det vi i vardagligt tal kallar planlösningen.

Vad den ska visa

• Ytterväggar och innerväggar med korrekt tjocklek
• Rum med funktion angiven (kök, sovrum, badrum, etc.)
• Dörrar och fönster med öppningsriktning
• Fast inredning i kök och badrum (spis, diskbänk, toalett, dusch)
• Trappor (om det finns flera våningar)
• Rumsmått eller yttermått
• Skalangivelse

Tekniska krav

Planritningen ritas i 1:100 och ska vara skalenlig. Väggar ritas med korrekt tjocklek — en yttervägg på 200 mm ska se ut som 200 mm i skala. Bärande väggar markeras tydligt, vanligtvis med fylld eller skrafferad representation.

Tips: Många kommuner vill se planritning för varje våningsplan, inklusive vind om den är inredd. Rita en separat planritning per plan.

Fasadritning

Fasadritningarna visar utsidan av byggnaden — hur den ser ut från alla relevanta håll.

Vad de ska visa

• Byggnadens fasad med tak, väggar, fönster, dörrar och trappor
• Takvinkel med gradangivelse
• Nockhöjd (takets högsta punkt) och takfotshöjd
• Befintlig marknivå (streckad linje) och eventuellt ny marknivå
• Material och färg kan anges (inte alltid obligatoriskt)
• Skalangivelse

Vilka fasader?

Normalt krävs fasadritningar från alla fyra väderstreck (nord, syd, öst, väst). Om en fasad är identisk med en annan kan man ibland slå ihop dem med en anmärkning — men det är säkrast att rita alla.

Vid tillbyggnad kan det räcka med de fasader som berörs av förändringen, men de flesta kommuner vill ändå se alla fasader för att få en helhetsbild.

Linjetjocklekar

Enligt SS-ISO 128-23 används tre linjetjocklekar i tekniska ritningar:

• 0,70 mm (tjock) — snittytor, marklinje
• 0,35 mm (medel) — synliga konturer
• 0,18 mm (tunn) — hjälplinjer, text, måttsättning

Korrekt linjebredd gör ritningen läsbar och professionell.

Sektionsritning

Sektionsritningen visar byggnaden i genomskärning — som om man sågat byggnaden mitt itu och tittar in från sidan.

Vad den ska visa

• Grundläggning och grund
• Bjälklag (golv mellan våningar)
• Takkonstruktion med isolering
• Rumshöjder (i klart mått, golv till tak)
• Nockhöjd, takfotshöjd och totalhöjd
• Marknivå
• Trappor (om snittet passerar genom trapphuset)
• Skalangivelse

Var ska snittet ligga?

Snittet placeras genom den mest informativa delen av byggnaden — vanligtvis genom ett fönster, en trappa eller en nivåskillnad. Kommunen kan ange var de vill att snittet tas.

Sektionsritningen är ofta den ritning som glöms bort i bygglovsansökningar. Den är viktig för att visa byggnationens vertikala dimensioner — rumshöjder, takuppbyggnad och grund.

Markritning (markplaneringsritning)

Markritningen behövs om du planerar att ändra marknivån — genom schaktning, uppfyllnad eller terrassering.

Vad den ska visa

• Befintliga marknivåer (höjdkurvor eller höjdpunkter)
• Nya marknivåer efter åtgärden
• Slänter och stödmurar
• Dagvattenhantering
• Planteringar och hårdgjorda ytor

Vad kommunen bedömer

Kommunens handläggare granskar dina ritningar utifrån:

1. Detaljplanens bestämmelser — ryms du inom byggrätten? Stämmer höjden, arean och placeringen?
2. Teknisk läsbarhet — är ritningarna i rätt skala, med korrekta symboler och tydliga mått?
3. Omgivningspåverkan — hur påverkar byggnaden grannar och stadsbilden?
4. Tillgänglighet — uppfyller planlösningen tillgänglighetskrav (vid nybyggnad)?

Vanliga misstag i bygglovsritningar

• Fel skala — en ritning som inte är skalenlig kan inte granskas korrekt
• Saknade mått — avstånd till fastighetsgräns, rumsmått, höjdangivelser
• Osynlig information — för tunna linjer, otydlig text, dålig kontrast
• Glömt fasader — kommunen vill normalt se alla fyra, inte bara den “fina” sidan
• Inkonsistens mellan ritningar — om planritningen visar ett fönster men fasadritningen inte gör det, kommer kommunen att kräva komplettering

Digitala verktyg

Du behöver inte anlita en arkitekt för att ta fram bygglovsritningar — men ritningarna måste uppfylla kommunens krav. Med digitala verktyg som Lovr kan du skapa situationsplan, planritning, fasadritning och sektionsritning som automatiskt uppfyller svenska standarder med korrekta symboler, skalor och linjetjocklekar.

Sammanfattning

Rätt ritningar från början sparar veckor i handläggningstid. Se till att du har alla ritningstyper som kommunen kräver, att de är skalenliga, tydligt måttsatta, och konsekventa sinsemellan. Kontrollera med din kommun vilka specifika krav som gäller i just ditt ärende — kraven kan variera beroende på åtgärd och kommun.