PBB
Prisbasbelopp — ett belopp som fastställs av regeringen varje år och används som beräkningsgrund för bland annat byggsanktionsavgifter.
PBB står för prisbasbelopp och är ett belopp som regeringen fastställer varje år baserat på prisutvecklingen i samhället. Det används som beräkningsgrund i en rad sammanhang — och i bygglovsvärlden framför allt för byggsanktionsavgifter.
Aktuellt prisbasbelopp
Prisbasbeloppet justeras årligen. För 2026 är det 58 800 kr (kontrollera alltid aktuellt belopp på SCB:s webbplats).
Hur påverkar PBB dig?
Byggsanktionsavgifter
Om du bygger utan lov, utan startbesked eller tar i bruk utan slutbesked beräknas din byggsanktionsavgift utifrån PBB. Formeln varierar beroende på överträdelsen, men exempel:
| Överträdelse | Formel (exempel) | Ungefärlig avgift (2026) |
|---|---|---|
| Bygga utan startbesked (liten åtgärd) | 0,5 × PBB | ca 29 400 kr |
| Bygga utan bygglov (komplementbyggnad) | 1,5 × PBB + area-tillägg | 88 200 kr + |
| Ta i bruk utan slutbesked | 0,25 × PBB | ca 14 700 kr |
De exakta formlerna finns i plan- och byggförordningen (PBF) och kan bli betydligt högre för stora åtgärder.
Kommunala avgifter
Vissa kommuners bygglovsavgifter baseras också på PBB, men det varierar. Många kommuner har gått över till egna taxesystem.
Varför finns PBB?
Prisbasbeloppet säkerställer att belopp i lagstiftningen hänger med prisutvecklingen utan att riksdagen behöver ändra lagen varje år. Det används inte bara i byggregler utan även för pensioner, sjukförsäkring och underhållsbidrag.
Poängen för dig som bygger: byggsanktionsavgifter är kopplade till PBB och blir därför högre varje år i takt med att priserna stiger.