Vad är skillnaden mellan bygglov och bygganmälan?

Bygglov är ett beslut om att du får utföra en åtgärd — det prövar placering, utformning och omgivningspåverkan. Bygganmälan handlar om att du meddelar kommunen att du ska utföra en åtgärd, och kommunen prövar de tekniska kraven. En bygganmälan leder till startbesked, precis som efter ett bygglov.

Kostar det att göra en bygganmälan?

Ja, kommunen tar ut en avgift även för bygganmälan. Avgiften är normalt lägre än för bygglov — typiskt mellan 2 000 och 8 000 kronor beroende på åtgärd och kommun. Kontrollera din kommuns taxa.

Hur lång tid tar handläggningen?

Kommunen ska fatta beslut om startbesked inom fyra veckor från det att din anmälan är komplett (PBL 9 kap. 45 §). I praktiken kan det ta längre om kommunen begär kompletteringar.

Behöver jag fortfarande anmälan för att bygga en komplementbyggnad?

Nej. Sedan 1 december 2025 kräver komplementbyggnader (tidigare kallade friggebod och attefallshus) varken bygglov eller bygganmälan, så länge de ryms inom den lovfria potten. Anmälan krävs dock fortfarande för vissa andra åtgärder — se listan nedan.

Bygganmälan — När krävs det?

Uppdaterad mars 2026 — Speglar PBL-reformen som trädde i kraft 1 december 2025.

Inte alla byggnadsåtgärder kräver bygglov. En del kräver istället en bygganmälan — en enklare process som ändå innebär att du behöver kommunens startbesked innan du börjar. Sedan 1 december 2025 har antalet åtgärder som kräver anmälan minskat avsevärt — bland annat kräver komplementbyggnader och tillbyggnader inom de lovfria gränserna ingen anmälan längre.

Vad är en bygganmälan?

En bygganmälan är ett meddelande till kommunen om att du planerar att utföra en viss åtgärd. Till skillnad från bygglov prövar kommunen inte åtgärdens utformning eller placering — utan fokuserar på de tekniska kraven (konstruktion, brand, energi, tillgänglighet).

Anmälningsplikt regleras i PBL 9 kap. 16 § och PBF 6 kap. 5–6 §.

Viktig skillnad: Även om åtgärden “bara” kräver anmälan, får du inte börja bygga förrän du har fått startbesked från kommunen. Att bygga utan startbesked kan leda till byggsanktionsavgift.

Vad har ändrats sedan 1 december 2025?

PBL-reformen innebar att flera åtgärder som tidigare krävde anmälan nu är helt lovfria (varken bygglov eller bygganmälan):

Åtgärd	Före 1 dec 2025	Från 1 dec 2025
Komplementbyggnad ≤30 m²	Anmälan krävdes	Lovfritt
Tillbyggnad ≤30 m²	Anmälan krävdes (max 15 m²)	Lovfritt
Skärmtak ≤15 m²	Lovfritt	Lovfritt (oförändrat)
Takkupor (ej bärande)	Lovfritt	Lovfritt (oförändrat)

Vilka åtgärder kräver fortfarande anmälan?

Inredning av ytterligare bostad

Att inreda en ytterligare bostad i ett enbostadshus kräver fortfarande anmälan (PBL 9 kap. 16 §). Det gäller till exempel om du vill dela upp ditt hus i två lägenheter.

Övriga anmälningspliktiga åtgärder (PBF 6 kap. 5 §)

Installation eller ändring av eldstad — braskamin, kakelugn, kamin, vedpanna
Installation eller väsentlig ändring av VVS — vatten, avlopp, ventilation i en byggnad
Installation av hiss — eller annan lyftanordning
Ändring av bärande konstruktion — till exempel ta bort en bärande vägg eller förstärka ett bjälklag
Ändring som väsentligt påverkar brandskyddet — till exempel nya öppningar i brandcellsgränser
Underhåll av kulturhistoriskt värdefull byggnad — om byggnaden har skyddsbestämmelser i detaljplan
Takkupor som innebär ingrepp i bärande konstruktion — i praktiken gäller detta nästan alla takkupor

Processen steg för steg

1. Kontrollera med kommunen

Innan du skickar in din anmälan, kontakta kommunens bygglovsavdelning och fråga:

Kräver min åtgärd anmälan eller bygglov?
Vilka handlingar behöver jag skicka in?
Behöver jag en kontrollansvarig?

2. Förbered handlingar

Vanliga handlingar vid bygganmälan:

Åtgärd	Vanliga handlingar
Inredning av ytterligare bostad	Planritning, kontrollplan
Eldstad	Planritning med placering, prestandadeklaration, kontrollplan
Ändring av bärande konstruktion	Konstruktionsritning, kontrollplan
VVS-installation	VA-ritning, ventilationsritning, kontrollplan
Takkupa (bärande)	Konstruktionsritning, fasadritning, kontrollplan

3. Skicka in anmälan

Använd kommunens blankett eller e-tjänst. Bifoga alla handlingar och ange vilken åtgärd du planerar.

4. Eventuellt tekniskt samråd

För mer komplicerade åtgärder kan kommunen kalla till tekniskt samråd — precis som vid bygglov. Vid enklare åtgärder (eldstadsinstallation, mindre VVS) hoppas samrådet ofta över.

5. Startbesked

Kommunen granskar din anmälan och utfärdar startbesked. Först då får du börja.

6. Genomför åtgärden

Bygg enligt godkänd kontrollplan. Om du har en kontrollansvarig ska hen göra arbetsplatsbesök.

7. Slutbesked

Precis som vid bygglov behöver du slutbesked innan du får ta åtgärden i bruk.

Vanliga misstag

Bygga utan startbesked — den absolut vanligaste överträdelsen. “Det är ju bara en anmälan” betyder inte att du kan börja direkt.
Tro att alla åtgärder nu är lovfria — PBL-reformen 2025 tog bort anmälningsplikten för komplementbyggnader och tillbyggnader, men inte för eldstäder, bärande konstruktion, VVS eller inredning av ytterligare bostad.
Inte kolla detaljplanen — vissa detaljplaner har bestämmelser som kan utöka lovplikten.
Glömma grannemedgivande — om du bygger inom 4,5 meter från tomtgräns krävs skriftligt medgivande sedan 1 december 2025.

Sammanfattning

Bygganmälan är en enklare process än bygglov, men den är inte frivillig för de åtgärder som fortfarande kräver det. Du behöver kommunens startbesked innan du börjar, du behöver ofta en kontrollansvarig, och du behöver alltid en kontrollplan. Sedan 1 december 2025 är dock betydligt färre åtgärder anmälningspliktiga — komplementbyggnader och tillbyggnader inom de lovfria gränserna kräver ingen kontakt med kommunen alls.