Friggebod
Historiskt begrepp för en komplementbyggnad på max 15 m² och 3,0 m nockhöjd som kunde uppföras utan bygglov eller bygganmälan. Sedan 1 december 2025 har begreppet ersatts av komplementbyggnad med en gemensam lovfri pott.
Uppdaterad mars 2026.
Sedan 1 december 2025 har begreppet friggebod ersatts av komplementbyggnad i plan- och bygglagen. Begreppet lever kvar i vardagligt tal, men juridiskt finns det inte längre som ett separat regelverk.
Historik
Friggeboden infördes 1979 och namngavs efter dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo. Den tillät husägare att bygga en eller flera komplementbyggnader på sammanlagt max 15 m² utan vare sig bygglov eller anmälan. Nockhöjden fick vara max 3,0 meter. Reglerna fanns i PBL 9 kap. 4 §.
Vad gäller idag?
Sedan PBL-reformen 1 december 2025 har den separata friggebodspotten slagits ihop med den gamla attefallspotten till en gemensam komplementbyggnadspott:
- Inom detaljplan: Totalt 45 m² lovfritt, max 30 m² per enskild byggnad
- Utanför detaljplan: Totalt 65 m² lovfritt, max 50 m² per enskild byggnad
- Nockhöjd: Max 4,0 m (inom dp) / 4,5 m (utanför dp)
- Varken lov eller anmälan krävs — men anmälan krävs om VA eller ventilation installeras
- Minst 4,5 m till tomtgräns — med grannens skriftliga medgivande kan du gå närmare
Vad får du använda den till?
En lovfri komplementbyggnad får användas som förråd, verktygsförråd, hobbyrum, gäststuga, hemmakontor, växthus eller bastu. Den kan också inredas som en permanent, självständig bostad (komplementbostadshus) — något som den gamla friggeboden inte tillät.
Befintliga friggebodar
Om du redan har en friggebod byggd enligt de gamla reglerna gäller den fortfarande. Den räknas in i den nya gemensamma potten.
Vanliga misstag
- Tro att den gamla 15 m²-gränsen fortfarande gäller separat
- Glömma strandskyddsdispens inom strandskyddsområde
- Tro att lovfritt betyder regelbefriat — BBR och EKS gäller fortfarande