Friggebod
Historiskt begrepp för en komplementbyggnad på max 15 m² och 3,0 m nockhöjd som kunde uppföras utan bygglov eller anmälan. Ersatt av komplementbyggnad (1 dec 2025) — den separata friggebodspotten finns inte längre, utan ingår i den gemensamma lovfria potten.
Uppdaterad 28 maj 2026.
Det korta svaret: Begreppet friggebod är ersatt av komplementbyggnad (1 dec 2025). Den gamla, separata 15 m²-friggebodspotten finns inte längre. Den är nu hopslagen med den gamla attefallspotten till en enda gemensam, platt lovfri pott för komplementbyggnader. Ordet lever kvar i vardagligt tal, men juridiskt finns det inte längre i plan- och bygglagen.
Historik
Friggeboden infördes 1979 och namngavs efter dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo. Den tillät husägare att bygga en eller flera fristående komplementbyggnader på sammanlagt max 15 m² utan vare sig bygglov eller anmälan. Nockhöjden fick vara max 3,0 meter. Reglerna fanns i den gamla PBL 9 kap. 4 §.
Genom PBL-reformen (prop. 2024/25:169, SFS 2025:974) upphävdes hela det gamla 9 kap. Orden “friggebod” och “attefallshus” förekommer inte längre i lagtexten — de har ersatts av komplementbyggnad och komplementbostadshus.
Vad gäller idag?
Sedan 1 december 2025 finns ingen separat friggebodspott. All lovfri komplementbyggnadsarea räknas mot en enda gemensam, platt pott:
| Inom detaljplan | Utanför detaljplan | |
|---|---|---|
| Max per enskild byggnad | 30 m² | 50 m² |
| Sammanlagd pott (alla komplementbyggnader) | 45 m² | 65 m² |
| Max nockhöjd | 4,0 m | 4,5 m |
Potten är platt — inom 45 m²-potten (inom dp) kan du bygga flera byggnader, var och en max 30 m² (t.ex. 30 + 15 eller 25 + 20). Det finns ingen separat “15 m²-pott ovanpå” längre.
Lovfriheten kräver att samtliga villkor är uppfyllda:
- byggnaden ryms i potten (max 30 m² per byggnad / 45 m² totalt inom dp), och
- den är mindre än byggnaden den kompletterar, och
- nockhöjden håller sig under gränsen, och
- den placeras inom tomten, och
- den ligger minst 4,5 m från tomtgräns — annars krävs grannarnas skriftliga medgivande, och
- minst 30 m från järnvägsspårs mitt, och
- den inte ligger inom totalförsvarets riksintresse eller rör en kulturhistoriskt värdefull byggnad/område.
Är något villkor inte uppfyllt krävs bygglov. “Lovfritt” är aldrig en följd av ett enda villkor.
Räknas en befintlig friggebod in i potten?
Ja. En friggebod som byggts enligt de gamla reglerna gäller fortfarande, men den räknas in i den nya gemensamma potten. Har du redan en gammal friggebod (t.ex. 15 m²) drar den av motsvarande yta från dina 45 m² (inom dp). Har du dessutom ett gammalt attefallshus kan potten redan vara i stort sett förbrukad.
Vad får du använda den till?
En lovfri komplementbyggnad får användas som förråd, hobbyrum, gäststuga, hemmakontor, växthus, garage eller bastu. Den kan också inredas som en permanent, självständig bostad — då kallas den komplementbostadshus och behandlas som en bostad (fullständiga BBR-krav). Den gamla friggeboden fick inte användas som bostad.
Lovfritt betyder inte regelfritt
Även om själva byggnaden varken kräver lov eller anmälan kan en teknisk anmälan + startbesked ändå behövas — t.ex. vid eldstad/rökkanal, ventilation, vatten och avlopp (VA), bärande konstruktion eller väsentlig brandskyddspåverkan (PBF 6 kap. 1 §). Boverkets byggregler (BBR) och de tekniska egenskapskraven i PBL 8 kap. gäller alltid.
Vanliga misstag
- Tro att den gamla 15 m²-gränsen fortfarande gäller som en egen, separat pott — den ingår nu i den gemensamma potten.
- Tro att lovfritt betyder regelbefriat — tekniska krav och en eventuell teknisk anmälan gäller fortfarande.
- Glömma strandskyddsdispens inom strandskyddsområde — PBL-lovfriheten lyfter inte strandskyddet.