Komplementbyggnad
Fristående byggnad utan självständig bostad som kompletterar en annan byggnad, till exempel garage, förråd eller bastu. Sedan 1 december 2025 omfattar kategorin äldre friggebodar och attefallshus utan självständig bostad.
Uppdaterad augusti 2026.
Vill du ha hela guiden? Den här sidan förklarar begreppet. Läs guiden om komplementbyggnad för potten, villkoren och när bygglov ändå krävs.
En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en annan byggnad och inte är inredd med en självständig bostad. Den kan till exempel vara garage, förråd, gäststuga utan självständig bostad, bastu eller växthus.
Sedan 1 december 2025 är komplementbyggnad den aktuella kategorin för det som tidigare kunde vara en friggebod eller ett attefallshus utan självständig bostad. Ett äldre attefallshus med självständig bostad motsvaras i stället av kategorin komplementbostadshus.
Komplementbyggnad vs tillbyggnad
Den avgörande skillnaden:
- Komplementbyggnad = fristående, egen byggnad separerad från huset
- Tillbyggnad = en åtgärd som faktiskt ökar en befintlig byggnads volym; fysisk sammanbyggnad ensam räcker inte
Skillnaden spelar roll för vilka regler som gäller. I BYA-potten enligt PBL 9 kap. 4–5 §§ räknas den nya byggnaden tillsammans med komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte krävde lov när de uppfördes eller var undantagna från lov enligt äldre regler. Den sammanlagda gränsen är 45 m² inom detaljplan eller 65 m² utanför; vanliga lovpliktiga byggnader och byggnader som endast är lovbefriade genom minskad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser ingår inte. Tillbyggnader enligt PBL 9 kap. 10 § har en separat 30 m²-gräns i BTA/OPA per byggnad.
Komplementbyggnad vs komplementbostadshus
- Komplementbyggnad — utan självständig bostad (garage, förråd, bastu). De tekniska kraven beror på byggnadens användning och utformning.
- Komplementbostadshus — självständig bostad med bostadsfunktioner. Gällande tekniska krav för bostäder ska uppfyllas.
Lovfria regler (sedan 1 december 2025)
| Var | Total pott | Max per byggnad | Max nockhöjd | Anmälan för byggnaden |
|---|---|---|---|---|
| Inom detaljplan | 45 m² | 30 m² | 4,0 m | Nej |
| Utanför detaljplan | 65 m² | 50 m² | 4,5 m | Nej |
| Över potten | — | — | — | Lovfriheten i 9 kap. 4–5 §§ gäller inte; åtgärden är normalt lovpliktig¹ |
¹ En detaljplan eller områdesbestämmelser kan medge minskad lovplikt. Till och med 30 november 2027 gäller då en separat anmälningsregel i PBF 6 kap. 3 §.
En lovfri komplementbyggnad ska normalt placeras minst 4,5 m från gränsen. Närmare placering kan godtas om samtliga berörda grannar lämnar ett giltigt skriftligt medgivande och övriga villkor i PBL 9 kap. 35 § är uppfyllda. För gräns mot allmän plats och avstånd till järnväg finns särskilda parter och villkor. Anmälan krävs inte för byggnaden i sig. Teknisk anmälan kan däremot krävas vid installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal, ventilation, vatten eller avlopp. Reglerna om bärande delar och brandskydd gäller bara när projektet också ändrar en befintlig byggnad och påverkar egenskapen väsentligt.
Historik
Före 1 december 2025 fanns två separata regelverk: friggebod (max 15 m², ingen anmälan) och attefallshus (först max 25 m², höjt till 30 m² under 2020, med krav på anmälan). PBL-reformen (prop. 2024/25:169) ersatte dem med komplementbyggnad och komplementbostadshus, en gemensam pott och inget anmälningskrav för den lovfria byggnaden i sig.
Relaterade termer
Fördjupning
Källor
- Boverket — Bygglovsbefriade åtgärder (hämtad 2026-08-23)
- Plan- och bygglagen (2010:900) (hämtad 2026-08-23)
- Prop. 2024/25:169 — Ett nytt regelverk för bygglov (SFS 2025:974) (hämtad 2026-08-23)