Vad är en komplementbyggnad?

En komplementbyggnad är enligt PBL 1 kap. 4 § en fristående byggnad som kompletterar en annan byggnad och inte är inredd med en självständig bostad. Kraven på mindre BYA och placering inom tomten hör till lovfrihetsvillkoren i 9 kap. 4–5 §§, inte till definitionen.

Hur många komplementbyggnader får jag ha på tomten?

Det finns ingen fast gräns för antalet. Begränsningen avser byggnadsarea (BYA): sammanlagt 45 m² BYA inom detaljplan eller 65 m² BYA utanför, där varje enskild byggnad är högst 30 m² BYA inom detaljplan eller 50 m² BYA utanför. Inom potten kan du fördela arean mellan flera byggnader. Är potten förbrukad krävs bygglov.

Räknas en lovfri komplementbyggnad in i byggrätten?

PBL 10 kap. 2 a § låter vissa lovfria komplementbyggnader avvika från detaljplan eller områdesbestämmelser, bland annat en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus. Sådana åtgärder ska enligt 9 kap. 56 § inte räknas mot planens byggrätt vid en senare lovprövning. Regeln gäller inte automatiskt varje komplementbyggnad.

Bygglov för komplementbyggnad

Q: Vad är skillnaden mellan komplementbyggnad och komplementbostadshus?

En komplementbyggnad saknar självständig bostad. Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad med en självständig bostad och får bara komplettera ett en- eller tvåbostadshus. Båda typerna räknas i samma BYA-pott när de är lovfria.

Q: Räknas min gamla friggebod eller mitt attefallshus in i potten?

Ja. Befintliga komplementbyggnader och komplementbostadshus — inklusive gamla friggebodar och attefallshus — räknas in i den sammanlagda potten. De läggs inte ovanpå den. Har du redan byggt mycket kan du ha lite eller ingen pott kvar.

Det korta svaret: En komplementbyggnad är enligt PBL 1 kap. 4 § fristående, kompletterar en annan byggnad och saknar självständig bostad. Den kan vara lovfri om dess byggnadsarea (BYA) är högst 30 m² inom detaljplan eller 50 m² utanför, den har mindre BYA än byggnaden den kompletterar, står inom tomten och ryms i den sammanlagda BYA-potten på 45 respektive 65 m². Även taknock och åtgärdsspecifik lovplikt måste kontrolleras.

Komplementbyggnad är det juridiska namnet på en fristående byggnad som kompletterar en annan byggnad och saknar självständig bostad. I den här guiden förklarar vi reglerna efter PBL-reformen (Prop. 2024/25:169 / gällande PBL).

Vad räknas som komplementbyggnad?

En komplementbyggnad är enligt PBL 1 kap. 4 § en fristående byggnad som kompletterar en annan byggnad och inte är inredd med en självständig bostad. Definitionen säger inte att den måste komplettera ett bostadshus. Mindre BYA och placering inom tomten är separata villkor för lovfrihet enligt 9 kap. 4–5 §§.

Sökord: friggebod, attefallshus — dessa begrepp ersattes av komplementbyggnad/komplementbostadshus och ändrades 1 december 2025.

Vanliga exempel är förråd, garage, carport, gäststuga utan självständig bostad, bastu, växthus och verkstad.

Vilka villkor gör en komplementbyggnad lovfri?

Sedan 1 december 2025 krävs varken bygglov eller anmälan för själva komplementbyggnaden om alla tillämpliga villkor är uppfyllda samtidigt:

byggnadsarean är högst 30,0 m² inom detaljplan (50,0 m² utanför); och
byggnaden är mindre än byggnaden den kompletterar; och
taknockshöjden är högst 4,0 m inom detaljplan (4,5 m utanför); och
byggnaden står inom tomten; och
den sammanlagda byggnadsarean av alla komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten är högst 45,0 m² inom detaljplan (65,0 m² utanför); och
ingen tillämplig lovpliktsregel i PBL 9 kap. 34–37 §§ eller i detaljplan/områdesbestämmelser kräver lov.

Om lovfriheten inte gäller behöver du pröva om åtgärden kräver bygglov och vilka förutsättningar som gäller i just det lovärendet.

Hur fungerar potten för komplementbyggnader?

Potten räknar den nya byggnaden och alla andra komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten, oavsett om de uppfördes med eller utan lov.

Modellen är platt: en gräns per byggnad och en sammanlagd gräns för tomten. Det finns ingen uppdelning i en grundnivå plus en extranivå, och ingen särskild 15 m²-gräns per byggnad. Inom den sammanlagda potten får du bygga flera byggnader som var och en är upp till 30 m² (inom detaljplan) — till exempel 30 + 15 eller 25 + 20.

	Inom detaljplan	Utanför detaljplan
Max byggnadsarea per byggnad	30,0 m²	50,0 m²
Max taknockshöjd	4,0 m	4,5 m
Mindre än byggnaden den kompletterar	ja	ja
Sammanlagd byggnadsarea — potten	45,0 m²	65,0 m²

Potten absorberar det du redan har. Befintliga komplementbyggnader och komplementbostadshus — inklusive gamla friggebodar och attefallshus — räknas in i den sammanlagda potten. De läggs alltså inte ovanpå den. Har du redan en gammal 15 m²-bod och ett gammalt 30 m²-attefallshus är de 45 m² förbrukade inom detaljplan.

Vad är skillnaden mellan komplementbyggnad och komplementbostadshus?

Egenskap	Komplementbyggnad	Komplementbostadshus
Självständig bostad	Nej	Ja
Användning	Förråd, garage, gäststuga	Permanent boende / uthyrning
Får komplettera	valfri byggnad	endast en-/tvåbostadshus
Tekniska krav	avgörs av byggnaden och användningen	bostadens tekniska krav gäller
Max area (lovfri)	inom potten	inom potten

Skillnaden ligger i den självständiga bostaden — utrymmen och utrustning för sömn, samvaro, matlagning, hygien och förvaring, avsett att användas som en bostad. En gäststuga med full utrustning som inte används som självständig bostad kan vara en komplementbyggnad; används den som en självständig bostad är den ett komplementbostadshus. Då gäller bostadens tekniska regler fullt ut. Själva den lovfria byggnaden har ingen automatisk anmälningsplikt, men en teknisk anmälan med startbesked krävs om projektet innehåller en trigger i PBF 6 kap. 1 §.

Vad gäller även om det är lovfritt?

Att byggnaden är lovfri betyder inte att den är fri från regler:

För en åtgärd som inte omfattas av bygglov, rivningslov eller marklov krävs teknisk anmälan med startbesked vid installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal, ventilation, vatten eller avlopp. PBF 6 kap. 1 § omfattar också en ändring som väsentligt påverkar en befintlig byggnads bärande delar eller brandskydd; en ny fristående byggnads stomme är inte i sig en sådan ändring.
Plan- och bygglagens tekniska egenskapskrav (8 kap) och Boverkets byggregler gäller alltid — bärförmåga, stabilitet, brand, energi.
Strandskydd (miljöbalken 7 kap.) är separat. Om platsen omfattas av strandskydd kan dispens krävas även när byggnaden är lovfri enligt PBL.

När krävs bygglov trots att måtten stämmer?

Även om mått, höjd och pott stämmer kan bygglov krävas enligt de regler som faktiskt omfattar åtgärden:

Gräns och järnväg, PBL 9 kap. 34–35 §§. Närmare än 4,5 m från gräns eller 30 m från järnvägsspårets mitt krävs lov, om inte rätt berörd part skriftligen medger åtgärden. Det kan vara berörd grannfastighetsägare, huvudmannen för allmän plats eller järnvägens infrastrukturförvaltare. Medgivandet tar bort denna lovplikt bara om åtgärden följer detaljplan/områdesbestämmelser eller får avvika enligt 10 kap. 2 a §.
Kulturvärde, 9 kap. 37 §. Bestämmelsen kan kräva lov för en särskilt värdefull byggnad eller inom ett särskilt värdefullt område.
Detaljplan eller områdesbestämmelser. En uttrycklig lovbestämmelse kan gälla. Utanför detaljplan kan en bestämmelse enligt 4 kap. 42 a § skydda vissa totalförsvarsintressen. En rå totalförsvarsmarkering är inte ensam ett generellt lovkrav för en vanlig komplementbyggnad.

PBL 9 kap. 36 § nämner däremot uttryckligen komplementbostadshus i vissa totalförsvarsområden. Skilj därför på komplementbyggnad och komplementbostadshus.

Var på tomten får en komplementbyggnad placeras?

Avstånd till tomtgräns

Huvudregeln i 9 kap. 34 § är minst 4,5 m. Medgivande enligt 35 § ska vara skriftligt och komma från den part som berörs. Mot allmän plats är det huvudmannen och vid järnväg infrastrukturförvaltaren. Åtgärden måste dessutom följa planen eller få avvika enligt 10 kap. 2 a §.

Detaljplanens begränsningar

Detaljplanen kan ange prickmark, byggnadsarea, placering och utformning. PBL 10 kap. 2 a § låter vissa lovfria åtgärder — bland annat en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus — avvika från planen, men inte från de skyddsåtgärder som paragrafen undantar. En uttrycklig bestämmelse om lovplikt kan också gälla. Kontrollera därför både åtgärdstypen och den aktuella planen.

Vanliga projekt

Förråd — det vanligaste projektet, ryms enkelt inom potten.
Gäststuga — utan självständig bostad är den en komplementbyggnad; ska den användas som självständig bostad är den ett komplementbostadshus.
Bastu — kan vara en komplementbyggnad om definitionen är uppfylld.
Hemmakontor — fristående kontorsbyggnad kan byggas som komplementbyggnad.

Vilka handlingar behövs?

Om åtgärden varken kräver lov eller anmälan finns ingen kommunal ansökan för själva byggnaden. När bygglov krävs eller en teknisk åtgärd är anmälningspliktig avgör åtgärden och kommunen vilket underlag som behövs för prövning respektive startbesked. Bygglos ritningsguide beskriver vanliga handlingstyper utan att ersätta kommunens projektspecifika besked.

Sammanfattning

Fråga	Svar
Max BYA per byggnad (inom dp)	30 m²
Max BYA per byggnad (utanför dp)	50 m²
Sammanlagd BYA-pott (inom dp)	45 m²
Sammanlagd BYA-pott (utanför dp)	65 m²
Max taknockshöjd	4,0 m inom dp / 4,5 m utanför
Anmälan för själva byggnaden	Nej (teknisk anmälan kan krävas för installationer)
Självständig bostad?	Då är byggnaden ett komplementbostadshus
Minsta avstånd till gräns	4,5 m, om inte 35 § kan användas

Sedan december 2025 är det enklare och mer generöst än någonsin — men varje villkor måste vara uppfyllt och tekniska krav gäller alltid. Kontrollera din detaljplan innan du sätter igång.