BEN (Boverkets föreskrifter om bestämning av en byggnads energianvändning vid normalt brukande, BFS 2016:12) anger hur en byggnads energiprestanda ska beräknas och verifieras. Det standardiserar beräkningen så att olika byggnader kan jämföras rättvist.

Behöver jag energideklaration vid nybyggnad?

Ja. Enligt lagen om energideklaration (2006:985) ska alla nya byggnader energideklareras senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Energideklarationen visar byggnadens faktiska energiprestanda och registreras hos Boverket.

Vilken klimatzon tillhör min kommun?

Sverige delas in i tre klimatzoner i BBR: Zon I (nordligaste länen — Norrbotten, Västerbotten, Jämtland), Zon II (mellersta Sverige — Dalarna, Gävleborg, Västernorrland m.fl.) och Zon III (södra och västra Sverige). Zonindelningen avgör vilka energikrav som gäller. Kontrollera Boverkets webbplats för exakt indelning.

Gäller energikraven vid tillbyggnad?

Ja, den nya delen (tillbyggnaden) ska uppfylla energikraven avseende isolering, fönster och täthet. Den befintliga byggnaden behöver normalt inte uppgraderas. Men om tillbyggnaden ansluts till befintligt värmesystem kan energiprestandan för hela byggnaden komma att bedömas.

Energikrav vid nybyggnad — BEN och BBR

Energieffektivitet är ett centralt krav vid nybyggnad i Sverige. Boverkets byggregler (BBR) ställer krav på hur mycket energi en byggnad får använda — och reglerna har skärpts stegvis. Här förklarar vi vad som gäller och hur du uppfyller kraven.

BBR:s energikrav

Energikraven finns i BBR avsnitt 9 och anger gränsvärden för byggnadens primärenergital — ett mått på den totala energianvändningen uttryckt i kWh per kvm Atemp per år, viktat med primärenergifaktorer.

Primärenergital

Primärenergitalet tar hänsyn till vilken typ av energi som används:

Energibärare	Primärenergifaktor
El	1,6
Fjärrvärme	0,7
Fjärrkyla	0,6
Biobränsle	0,6
Olja, gas	1,6

Det innebär att en byggnad som värms med fjärrvärme har lägre primärenergital (och lättare att klara kravet) än en som använder el — allt annat lika.

Kravnivåer per klimatzon

BBR anger maximalt primärenergital beroende på klimatzon och byggnadstyp:

Klimatzon	Småhus (max)	Flerbostadshus (max)
Zon I (norr)	95 kWh/kvm/år	85 kWh/kvm/år
Zon II (mellan)	75 kWh/kvm/år	65 kWh/kvm/år
Zon III (syd/väst)	65 kWh/kvm/år	55 kWh/kvm/år

Notering: Dessa siffror uppdateras regelbundet av Boverket. Kontrollera aktuella värden på boverket.se.

BEN — hur beräkningen görs

BEN (BFS 2016:12) standardiserar hur energiprestandan beräknas:

Vad som ingår

Uppvärmning (inklusive varmvatten)
Fastighetsenergi (fläktar, pumpar, hissar, belysning i gemensamma utrymmen)
Komfortkyla (om det finns)

Vad som inte ingår

Hushållsel (lampor, apparater inne i lägenheten)
Processenergi (maskiner i industrilokaler)

Beräkningsarea (Atemp)

Atemp är den uppvärmda bruksarean — alla utrymmen som värms till mer än 10°C. Det inkluderar bostadsrum, trapphus, förråd i uppvärmd del — men inte ouppvärmda garage eller kallförråd.

Hur du uppfyller kraven

Isolering

Tillräcklig isolering i väggar, tak och golv är grunden. Typiska U-värden (värmegenomgångskoefficient) för att klara BBR:

Byggnadsdel	Typiskt U-värde
Yttervägg	0,15–0,18 W/(m²K)
Tak	0,10–0,13 W/(m²K)
Golv mot mark	0,15–0,20 W/(m²K)
Fönster	0,9–1,2 W/(m²K)

Fönster

Fönster är den svagaste punkten i klimatskalet. Moderna energifönster med 3-glas har U-värden runt 0,9–1,1 W/(m²K). BBR begränsar inte fönsterarean direkt, men stora fönsterytor kräver bättre isolering på andra ställen.

Täthet

Lufttätheten i byggnaden påverkar energiprestandan direkt. BBR rekommenderar att byggnaden har en luftläckagekoefficient under 0,6 l/(s·m²) vid 50 Pa tryckskillnad.

Värmesystem

Valet av värmesystem påverkar primärenergitalet kraftigt:

Fjärrvärme — gynnsam primärenergifaktor (0,7)
Bergvärme/luft-vattenvärmepump — använder el (faktor 1,6) men med hög verkningsgrad (COP 3–4) blir nettoeffekten bra
Direktverkande el — svårt att klara kraven utan extremt bra klimatskal
Pelletspanna — gynnsam faktor (0,6)

Energikrav vid tillbyggnad

Tillbyggnaden ska uppfylla BBR:s energikrav avseende:

Isolering — nya väggar, tak och golv ska ha tillräckliga U-värden
Fönster — ska ha korrekt U-värde
Täthet — anslutningen mellan tillbyggnad och befintligt hus ska vara tät

Den befintliga byggnaden behöver normalt inte energiuppgraderas. Men om tillbyggnaden är stor i förhållande till originalet kan kommunen ställa krav på en samlad energibedömning.

Energideklaration

Enligt lagen om energideklaration (2006:985) ska alla nya byggnader energideklareras. Deklarationen:

Upprättas av en oberoende energiexpert
Registreras hos Boverket
Visar faktisk energiprestanda (uppmätt, inte beräknad)
Ska vara klar senast två år efter ibruktagande

Energideklarationen är oftast ett krav för slutbesked eller ska finnas inom viss tid efter ibruktagande.

Klimatdeklaration — ett separat krav

Sedan 2022 krävs en klimatdeklaration vid nybyggnad — ett separat krav som handlar om byggnadens klimatpåverkan under byggskedet (materialproduktion, transport, byggprocess), inte energianvändning under drift.

Klimatdeklarationen regleras i en egen lag (2021:787) och administreras av Boverket.

Processen vid bygglov

Bygglov — energikraven prövas normalt inte vid bygglov utan vid startbesked
Startbesked — du ska visa en energiberäkning (enligt BEN) som visar att byggnaden klarar kravnivån
Under bygget — kontrollansvarig verifierar att isolering, fönster och installationer utförs enligt plan
Slutbesked — energideklaration eller verifiering att byggnaden når beräknad prestanda

Sammanfattning

Energikraven vid nybyggnad styrs av BBR:s primärenergital och beräknas enligt BEN. Valet av värmesystem, isolering och fönster är de viktigaste faktorerna. Planera energilösningen tidigt — det är svårt och dyrt att ändra i efterhand. Och kom ihåg att energideklaration krävs efter ibruktagande.