Behöver jag bygglov för att glasa in min balkong?

I flerbostadshus (BRF/hyresrätt): i princip alltid, plus föreningens godkännande. På ett en- eller tvåbostadshus kan inglasningen vara lovfri om den ryms i den lovfria tillbyggnadspotten på 30 m² (PBL 9 kap 10 §) och alla villkor i listan är uppfyllda — annars krävs bygglov.

Kan jag glasa in utan bygglov?

På ett en- eller tvåbostadshus kan en inglasning vara lovfri tillbyggnad sedan 1 december 2025 om bruttoarean ryms i 30 m²-potten, den inte är högre än husets nock, den ligger minst 4,5 m från tomtgräns (eller med grannarnas skriftliga medgivande), minst 30 m från järnväg och byggnaden inte är kulturhistoriskt skyddad. Lovfritt betyder inte fritt — rör inglasningen bärande konstruktion, VA eller ventilation krävs teknisk anmälan + startbesked. För flerbostadshus (BRF) gäller detta inte.

Behöver BRF godkänna inglasning?

Ja. Balkongen tillhör normalt föreningen (yttre underhåll) och en inglasning påverkar fasadens utseende. Du behöver föreningens beslut — ofta genom en stämmobeslut. Föreningen söker sedan oftast bygglov för hela fasaden/alla balkonger, inte enskilda lägenheter.

Bygglov för inglasning av balkong eller altan

Q: Räknas inglasning som tillbyggnad?

Ja. En inglasning av altan eller balkong — med tak och slutna väggar, även om glasen är öppningsbara — sluter in en volym och är därför en tillbyggnad enligt PBL 9 kap 10 §. Det finns inget eget undantag för uterum eller inglasad altan; inglasningen delar samma 30 m²-pott som alla andra lovfria tillbyggnader på byggnaden.

Det korta svaret: Att glasa in en altan eller bygga ett uterum är en tillbyggnad enligt PBL 9 kap 10 § — det finns inget eget undantag för “uterum” eller “inglasad altan” i lagen. Inglasningen delar samma lovfria tillbyggnadspott på 30 m² som alla andra tillbyggnader på huset. På ett en- eller tvåbostadshus kan den därför vara lovfri om den ryms i potten och alla villkor nedan stämmer. På flerbostadshus (BRF/hyresrätt) krävs i praktiken alltid bygglov plus föreningens godkännande.

Inglasning = tillbyggnad (ingen egen “uterumspott”)

En inglasning med tak och slutna väggar — även om glasen är öppningsbara — sluter in en volym och räknas därför som en tillbyggnad enligt PBL 9 kap 10 § (lydelse enligt Prop. 2024/25:169 / SFS 2025:974). Det innebär att:

Byggnadsvolymen ökar
Byggnadsarean (BYA) påverkas
Inglasningen räknas in i din lovfria tillbyggnadspott på 30 m²

Det finns ingen separat “30 m² uterum”-rätt. Ett vanligt missförstånd är att ett uterum eller en inglasad altan skulle ha ett eget undantag utöver tillbyggnadspotten. Så är det inte. Har du redan gjort en lovfri tillbyggnad (t.ex. en gammal 15 m² attefallstillbyggnad) räknas den av från samma 30 m² — då kan utrymmet för inglasningen vara mindre eller helt slut.

Det spelar ingen roll om glasen kan öppnas helt. Så länge konstruktionen bildar en sluten volym med tak och väggar är det en tillbyggnad.

När är inglasningen lovfri? (alla villkor måste vara uppfyllda)

På ett en- eller tvåbostadshus är inglasningen lovfri tillbyggnad enligt 9 kap 10 § endast om samtliga punkter stämmer:

bruttoarean (tillsammans med tidigare lovfria tillbyggnader på byggnaden) är högst 30 m², och
tillbyggnaden är inte högre än husets befintliga taknock, och
den ligger minst 4,5 m från tomtgränsen — eller så har berörda grannar lämnat skriftligt medgivande (9 kap 34–35 §), och
den ligger minst 30 m från ett järnvägsspårs mitt (annars krävs medgivande från infrastrukturförvaltaren), och
byggnaden är inte särskilt värdefull / kulturhistoriskt skyddad och ligger inte inom område med utökad lovplikt (9 kap 36–37 §), och
detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte begränsar eller återinför lovplikt för åtgärden.

Brister en enda punkt faller lovfriheten och du behöver söka bygglov. Är bruttoarean över 30 m² krävs alltid bygglov.

Inglasning av balkong

I flerbostadshus (BRF/hyresrätt)

Inglasning av balkonger i flerbostadshus kräver alltid bygglov. Processen involverar:

Föreningsbeslut — BRF:ens styrelse och ofta stämma måste godkänna
Enhetlig utformning — kommunen kräver normalt att alla balkonger på fasaden glasas in likadant
Bygglovsansökan — föreningen söker oftast lov för hela byggnaden, inte per lägenhet
Konstruktionsbedömning — balkongens bärighet måste kontrolleras

BRF-specifika frågor:

Vem söker lov? — normalt föreningen (styrelsen)
Vem betalar? — varierar: ibland föreningen, ibland bostadsrättshavarna
Avtal — föreningen och bostadsrättshavaren bör teckna avtal om underhållsansvar
Andelstal — inglasning kan i vissa fall påverka andelstal och avgift

I villa (en-/tvåbostadshus)

Om du bor i en villa har du fler alternativ:

Lovfri tillbyggnad (9 kap 10 §): Inglasningen är lovfri om den ryms i 30 m²-potten och alla villkoren i listan ovan (“När är inglasningen lovfri?”) är uppfyllda. Då krävs varken bygglov eller den gamla bygganmälan — men kan ändå kräva teknisk anmälan, se nedan.

Fullständigt bygglov: Krävs om bruttoarean överstiger 30 m², om potten redan är förbrukad, eller om något annat villkor brister (för nära tomtgräns utan medgivande, kulturhistoriskt skydd, planbestämmelser m.m.).

Inglasning av altan / uterum

En inglasad altan eller ett uterum (med tak och väggar) är en tillbyggnad enligt 9 kap 10 §. Samma regler och samma 30 m²-pott gäller som för balkonginglasning — det finns inget eget undantag för just uterum. Det betyder att:

Inglasningen räknas in i tillbyggnadspotten på 30 m²
Lovfri endast om hela AND-listan ovan stämmer
Är ytan över 30 m² eller potten slut: bygglov krävs

Observera: En öppen altan utan tak och väggar är inte en tillbyggnad utan bedöms som anläggning (9 kap 19 §) och kan vara lovfri på andra villkor. Men så fort du sätter glaspartier med tak på den sluts en volym och det blir en tillbyggnad i 30 m²-potten.

Lovfritt ≠ fritt — teknisk anmälan kan ändå krävas

Att inglasningen är lovfri betyder inte att den är fri. De tekniska kraven i PBL 8 kap och Boverkets byggregler gäller alltid, oavsett om bygglov krävs eller inte.

Dessutom krävs en teknisk anmälan + startbesked innan du börjar om inglasningen rör:

bärande konstruktion (vanligt — balkongplattans eller takets last ändras)
VA (vatten/avlopp)
ventilation
väsentlig påverkan på brandskyddet

Detta regleras i plan- och byggförordningen 6 kap 1 § (SFS 2025:979). Börjar du bygga innan startbesked riskerar du byggsanktionsavgift. Läs mer i vår ordlista: teknisk anmälan.

Tekniska krav

Energikrav

En inglasad balkong eller altan som inte är uppvärmd har lägre energikrav enligt BBR. Men om du planerar att värma utrymmet — med element, golvvärme eller liknande — gäller fullständiga energikrav.

Ventilation

En inglasning påverkar ventilationen i lägenheten/huset. Du behöver säkerställa att:

Tillräcklig friskluft kan tillföras
Kondens undviks
Befintlig ventilation inte störs

Brandskydd

I flerbostadshus kan inglasning av balkonger påverka utrymningsvägar och brandspridning. Brandkraven i BBR måste uppfyllas, vilket kan innebära:

Brandklassat glas
Utrymningsfönster
Avstånd mellan inglasade balkonger

Bärighet

Befintliga balkonger är dimensionerade för öppen last (snö, personer). En inglasning adderar permanent last (glaspartier, profiler, tak). Balkongplattans bärighet måste kontrolleras av en konstruktör.

Ritningar och handlingar

Handling	Beskrivning
Situationsplan	Visar byggnaden på tomten (1:500)
Fasadritning (befintlig + ny)	Visar fasaden före och efter inglasning (1:100)
Planritning	Visar planlösningen med inglasningen (1:100)
Sektionsritning	Visar genomskärning av inglasningen (1:100)
Konstruktionshandling	Bärighetskontroll av balkongplattan
Kontrollplan	Kontrollpunkter för arbetet

Kostnad

Post	Typisk kostnad
Bygglovsavgift	10 000 – 25 000 kr
Inglasning per balkong (material + montering)	40 000 – 120 000 kr
Konstruktörsbedömning	5 000 – 15 000 kr
Ritningar	5 000 – 20 000 kr

I BRF-sammanhang fördelas ofta kostnaden per balkong bland de bostadsrättshavare som vill glasa in.

Vanliga misstag

Glasa in utan lov

Det vanligaste misstaget — särskilt i flerbostadshus där enskilda bostadsrättshavare tar saken i egna händer. Konsekvens: byggsanktionsavgift och eventuellt föreläggande om rivning.

Tro att uterum har en egen pott

Många utgår från att ett uterum eller en inglasad altan har ett eget undantag på 30 m². Det gör det inte — inglasningen delar samma tillbyggnadspott (9 kap 10 §) som t.ex. ett vidbyggt rum eller en gammal attefallstillbyggnad. Räkna ihop allt du redan byggt lovfritt på huset innan du planerar.

Glömma den tekniska anmälan

Lovfritt ≠ fritt. Rör inglasningen bärande konstruktion, VA eller ventilation krävs teknisk anmälan + startbesked (PBF 6 kap 1 §) — även om bygglov inte behövs.

Glömma ventilationen

En inglasad balkong kan skapa fukt- och kondensproblemet om ventilationen inte anpassas. Särskilt i äldre hus med frånluftsventilation kan det påverka hela ventilationsbalansen.

Inte kontrollera bärigheten

Balkongplattor har begränsad bärkapacitet. Att lägga till glaspartier och profiler utan bärighetskontroll är en säkerhetsrisk.

Sammanfattning

Situation	Bygglov?
Inglasning av balkong (flerbostadshus/BRF)	Ja, alltid + föreningens godkännande
Inglasning av altan/balkong (villa, ≤ 30 m² och hela AND-listan uppfylld)	Nej — lovfri tillbyggnad (9 kap 10 §)
Inglasning av altan/balkong (villa, > 30 m² eller pott slut eller villkor brister)	Ja, bygglov
Bärande/VA/ventilation berörs	Teknisk anmälan + startbesked (PBF 6 kap 1 §)

Kom ihåg: en inglasad altan eller ett uterum är alltid en tillbyggnad som delar 30 m²-potten (9 kap 10 §) — det finns inget eget “uterumsundantag”. Grunden för reglerna är Prop. 2024/25:169 / SFS 2025:974, i kraft 1 december 2025.

Inglasning kräver alltså inte alltid bygglov — men det är aldrig “fritt”. Räkna ihop din tillbyggnadspott, kontrollera bärighet och ventilation, gör eventuell teknisk anmälan och säkerställ att alla tillstånd är på plats innan arbetet börjar.