Vad menar Bygglo med bygganmälan?

På den här sidan avser bygganmälan en anmälan enligt dagens regler i PBF 6 kap. I författningstexten heter processen anmälan.

Kan jag börja bygga direkt efter att jag fått bygglov?

Nej. Ett lovbeslut är inte samma sak som ett startbesked. En lov- eller anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked för den delen av arbetet.

Hur lång tid får kommunen ta på sig för en anmälan?

PBF 6 kap. 5 § anger fyra veckor enligt startpunkterna i PBL 9 kap. 99 §. Fristen får förlängas högst en gång med högst fyra veckor.

Krävs kontrollansvarig för en anmälan?

Som huvudregel krävs ingen kontrollansvarig för en åtgärd som omfattas av anmälan enligt PBF 7 kap. 5 §. Byggnadsnämnden får dock besluta att en kontrollansvarig behövs i det enskilda ärendet.

Vad kostar bygglov respektive anmälan?

Det finns inget nationellt fast belopp. Kommunen tar ut avgift enligt sin beslutade taxa, och beloppet beror på åtgärden och handläggningen. Kontrollera den aktuella taxan hos din kommun.

Bygglov vs bygganmälan — vad är skillnaden?

Det korta svaret: Bygglov prövar om en lovpliktig åtgärd får genomföras. En teknisk anmälan används för de åtgärder som räknas upp i PBF 6 kap. Båda processerna kan leda till startbesked, men de är inte utbytbara. I den här guiden avser bygganmälan en sådan anmälan enligt PBF 6 kap.

Snabb jämförelse

Fråga	Bygglov	Teknisk anmälan
Vad prövas?	Lovplikten och förutsättningarna för åtgärden	Underlag för den anmälningspliktiga åtgärden och startbesked
Huvudregler	PBL 9 kap.	PBF 6 kap. och PBL 10 kap.
Lagstadgad handläggningstid	Tio veckor enligt PBL 9 kap. 99 §	Fyra veckor enligt PBF 6 kap. 5 §
Möjlig förlängning	En gång med högst tio veckor	En gång med högst fyra veckor
Får arbetet börja direkt?	Nej, vänta på startbesked	Nej, vänta på startbesked
Nationellt fast pris?	Nej, kommunens taxa gäller	Nej, kommunens taxa gäller

När krävs bygglov?

PBL 9 kap. innehåller åtgärdsspecifika regler. Nybyggnad och tillbyggnad är grundläggande lovpliktiga åtgärder, men kapitlet innehåller också undantag och särskilda lovregler för bland annat komplementbyggnader, fasadändringar, murar, plank och altaner.

Det räcker därför inte att bara ange projektnamnet. Byggnadstyp, area, placering, detaljplan, områdesbestämmelser, kulturvärde och åtgärdens faktiska utformning kan påverka prövningen. Använd Bygglos bygglovskoll som en första sortering och kontrollera sedan det konkreta ärendet med kommunen.

När krävs teknisk anmälan?

För en åtgärd som inte omfattas av bygglov, rivningslov eller marklov anger PBF 6 kap. 1 § sex anmälningspunkter:

rivning av en byggnad eller byggnadsdel när byggnadens byggnadsarea är större än 50,0 m²,
ändring som väsentligt påverkar en befintlig byggnads bärande delar,
ändring som väsentligt påverkar en befintlig byggnads brandskydd,
installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller ventilation i en byggnad,
installation eller väsentlig ändring av vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad, eller
nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk.

PBF 6 kap. 2 § innehåller undantag från den listan. Till och med den 30 november 2027 finns dessutom ett separat anmälningsspår i 6 kap. 3 § för nybyggnad eller tillbyggnad som normalt kräver lov men har undantagits genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

Om samma åtgärd omfattas av bygglov hanteras de tekniska frågorna i lovärendets tekniska process. En separat §1-anmälan ersätter inte bygglovet.

Hur räknas fyraveckorsfristen?

PBF 6 kap. 5 § gör handläggningsreglerna i bland annat PBL 9 kap. 99 § tillämpliga även på en anmälan, men byter tioveckorsfristen mot fyra veckor. Det innebär samma fyra möjliga startpunkter som för ett lovärende:

anmälningsdagen,
en senare dag när anmälaren självmant lämnar ytterligare underlag eller ändrar anmälan,
en senare dag när ett svar enligt PBL 9 kap. 80 § kommer från Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, eller
dagen då en brist avhjälps efter ett föreläggande enligt PBL 9 kap. 91 § som meddelats inom den lagstadgade tiden.

Fristen får förlängas högst en gång med högst fyra veckor. Det är alltså fel att säga att dagens regler saknar en generell fyraveckorsfrist för anmälningar.

Vad ska skickas in?

En anmälan ska innehålla de uppgifter som följer av PBL 9 kap. 86 och 90 §§ samt de handlingar som behövs för beslut om startbesked enligt PBF 6 kap. 6 §. Underlaget är därför ärendespecifikt. Ritningar, teknisk beskrivning och kontrollplan kan behövas, men det finns ingen nationell fast handlingslista som passar varje åtgärd.

Kontrollansvarig och kontrollplan

PBF 7 kap. 5 § säger att kontrollansvarig som huvudregel inte krävs för en åtgärd som omfattas av anmälan. Byggnadsnämnden får ändå besluta att kontrollansvarig behövs i det enskilda fallet.

En kontrollplan är en annan fråga. Byggnadsnämnden fastställer den när en kontrollplan krävs, men PBL 10 kap. 6 a § ger nämnden möjlighet att besluta att en kontrollplan inte behövs för en enklare åtgärd.

Avgift och startbesked

Kommunen får ta ut avgift enligt sin beslutade taxa. Det finns inget nationellt intervall som säkert beskriver alla bygglovs- eller anmälningsärenden. Jämför källänkade exempel i Bygglos avgiftsdataset och kontrollera alltid den aktuella kommunala taxan.

En lov- eller anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas före startbesked. Att börja för tidigt kan leda till byggsanktionsavgift. Startbeskedet ska därför behandlas som den praktiska startgränsen, inte själva ansökan, anmälan eller lovbeslutet.

Sammanfattning

Bygglov prövar om en lovpliktig åtgärd får genomföras.
Teknisk anmälan gäller de särskilt angivna anmälningsspåren i PBF 6 kap.
En anmälan har en fyraveckorsfrist, med högst en förlängning om fyra veckor.
Avgiften följer kommunens taxa; det finns inget nationellt fast pris.
Börja inte en lov- eller anmälningspliktig åtgärd före startbesked.