Innehåll
Det korta svaret: Sedan 1 december 2025 är både friggebod och attefallshus borttagna ur plan- och bygglagen. De har ersatts av komplementbyggnad (utan självständig bostad) och komplementbostadshus (med självständig bostad), med en gemensam lovfri pott i stället för de gamla separata potterna. Den här artikeln jämför de gamla reglerna för historisk referens och förklarar vad som gäller idag (prop. 2024/25:169, SFS 2025:974).
Vad gäller idag? (Från 1 december 2025)
De tidigare separata regelverken för friggebod och attefallshus har slagits ihop till ett system:
| Egenskap | Nya regler (komplementbyggnad / komplementbostadshus) |
|---|---|
| Max area per byggnad | 30 m² inom dp / 50 m² utanför dp |
| Max total pott (inom dp) | 45 m² lovfritt — gemensam |
| Max total pott (utanför dp) | 65 m² lovfritt — gemensam |
| Max nockhöjd | 4,0 m inom dp / 4,5 m utanför dp |
| Bygglov | Kan vara lovfri om hela villkorslistan är uppfylld |
| Anmälan för själva byggnaden | Nej |
| Teknisk anmälan + startbesked | Kan krävas för särskilda installationer; bärande delar/brandskydd bara vid väsentlig ändring av en befintlig byggnad |
| Användning som bostad | Ja (komplementbostadshus) |
| Gräns och järnväg | Närmare än 4,5 m kräver samtliga berörda grannars skriftliga medgivande; vid allmän plats träder huvudmannen in och inom 30 m från spårmitt infrastrukturförvaltaren. Medgivandet förutsätter också planenlighet eller en tillåten avvikelse enligt 10 kap. 2 a § |
Lovfritt är inte fritt. Att byggnaden inte kräver lov betyder inte att du kan bygga vad du vill. Hela villkorslistan måste vara uppfylld: area, höjd, mindre BYA än byggnaden den kompletterar, placering inom tomten, potten samt alla tillämpliga regler om gräns, järnväg, kulturvärden, detaljplan och områdesbestämmelser. Tekniska krav gäller även utan lov.
Historisk jämförelse (före 1 december 2025)
Tabellen visar hur reglerna såg ut innan reformen:
| Egenskap | Friggebod (avskaffad) | Attefallshus (avskaffat) |
|---|---|---|
| Maximal area | 10 m² till 2007, därefter 15 m² totalt | 25–30 m² |
| Maximal nockhöjd | 3,0 m | 4,0 m |
| Bygglov | Nej | Nej |
| Anmälan till kommunen | Nej | Ja |
| Startbesked krävs | Nej | Ja |
| Användning som bostad | Nej | Ja (komplementbostadshus) |
| Avstånd till tomtgräns | 4,5 m (eller grannmedgivande) | 4,5 m (eller grannmedgivande) |
| Pott | 15 m² separat | 25–30 m² separat |
Vad var en friggebod?
Lovbefrielsen för det som kallades friggebod infördes 1 januari 1980. Gränsen var först 10 m² totalt och höjdes 1 januari 2008 till 15 m². Det var en eller flera komplementbyggnader som kunde uppföras utan bygglov eller anmälan. I dag är begreppet borttaget — en sådan byggnad är en komplementbyggnad.
Vad var ett attefallshus?
Attefallshuset infördes 2014. Det gav rätt att bygga en större komplementbyggnad med anmälan i stället för bygglov och kunde inredas som självständig bostad. Gränsen var först 25 m² och höjdes 2020 till 30 m². Begreppet är nu borttaget ur lagen — en sådan byggnad är i dag en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus.
Viktigaste skillnaderna (historiskt)
1. Anmälningsplikt
Friggeboden krävde ingen kontakt med kommunen, medan attefallshuset krävde anmälan med ritningar och startbesked.
2. Storlek och höjd
Friggeboden: först 10 m², senare 15 m², och 3,0 m nockhöjd. Attefallshuset: först 25 m², senare upp till 30 m², och 4,0 m nockhöjd.
3. Bostad eller inte
Attefallshuset kunde ha en gren som komplementbostadshus med självständig bostad; friggeboden var en komplementbyggnad.
4. Separata potter
Area för friggebod och attefallshus räknades separat — det var det gamla systemet. I dag finns i stället en gemensam pott.
Vad ändrades med PBL-reformen?
| Aspekt | Före 1 dec 2025 | Från 1 dec 2025 |
|---|---|---|
| Begrepp | Friggebod + attefallshus | Komplementbyggnad / komplementbostadshus |
| Potter | Separata äldre kategorier | En gemensam (45 m² inom dp, 65 m² utanför) |
| Anmälan för byggnaden | Krävdes för attefallshus | Krävs inte när hela villkorslistan för lovfrihet är uppfylld |
Befintliga byggnader räknas in i den gemensamma potten
Har du redan en friggebod eller ett attefallshus som uppfördes enligt den äldre lovbefrielsen gäller byggnaden fortfarande — men den räknas in i den nya gemensamma potten, inte vid sidan av. Potten omfattar komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte krävde lov när de uppfördes eller var undantagna från lov enligt äldre regler. Byggnader som endast är lovbefriade genom minskad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser ingår inte. Har du till exempel en gammal 15 m²-friggebod och ett 20 m²-attefallshus som uppfördes enligt de äldre undantagen har du redan använt 35 m² av potten på 45 m² (inom dp) — 10 m² kvar.
Sammanfattning
Friggebod och attefallshus var två äldre lovbefriade kategorier. Sedan 1 december 2025 är de ersatta av komplementbyggnad och komplementbostadshus med en gemensam pott. Du behöver inte längre hålla reda på separata regelverk — men kom ihåg att lovfritt inte är fritt: hela villkorslistan gäller, och en teknisk anmälan kan krävas för vissa installationer eller ändringar.
I Bygglos ritningsguide ser du vilka handlingar kommunen brukar kräva och hur ritningarna ska utformas.
Uppdaterad enligt PBL-reformen som trädde i kraft 1 december 2025. Senast faktagranskad mot primärkälla 23 augusti 2026.
Vanliga frågor
Finns friggebod och attefallshus fortfarande?
Nej. Sedan 1 december 2025 är båda begreppen borttagna ur plan- och bygglagen. De har ersatts av komplementbyggnad (utan självständig bostad) och komplementbostadshus (med självständig bostad). Begreppen lever kvar i vardagligt tal, men juridiskt finns de inte längre.
Vad ersatte friggebod och attefallshus?
Komplementbyggnad och komplementbostadshus, med en gemensam pott. Storleksgränsen är totalt 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför (PBL 9 kap. 4–5 §§). Det finns inte längre en separat friggebodspott och en attefallspott, men storleken ensam avgör inte lovfriheten: hela villkorslistan i 4–5 och 34–37 §§ samt tillämpliga plan- och områdesbestämmelser måste vara uppfylld.
Räknas min befintliga friggebod/attefallshus in i den nya potten?
Ja, om byggnaden uppfördes enligt den äldre lovbefrielsen. Den nya byggnaden räknas samman med komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte krävde lov när de uppfördes eller var undantagna från lov enligt äldre regler. Byggnader som endast är lovbefriade genom minskad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser ingår inte. Korrekt uppförda äldre friggebodar och attefallshus ingår därför i potten.
Kan jag fortfarande bo i ett komplementbostadshus?
Ja. En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad (kök, hygien, sömn) är ett komplementbostadshus. Gällande tekniska krav för bostaden måste uppfyllas. Teknisk anmälan och startbesked kan krävas om projektet installerar eller väsentligt ändrar exempelvis ventilation, vatten eller avlopp.
Behöver jag fortfarande anmälan?
Inte för själva byggnaden när hela villkorslistan för lovfrihet är uppfylld. Teknisk anmälan och startbesked kan ändå krävas för installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal, ventilation, vatten eller avlopp. Reglerna om bärande delar och brandskydd gäller bara om projektet också ändrar en befintlig byggnad och påverkar dessa egenskaper väsentligt.
Källor
- Boverket — Anmälningsplikt (hämtad 2026-05-28)
- Prop. 2024/25:169 — Ett nytt regelverk för bygglov (SFS 2025:974) (hämtad 2026-05-28)
- Plan- och bygglagen (2010:900) (hämtad 2026-05-28)
Ansvarsfriskrivning: Informationen på denna sida är av allmän karaktär och utgör inte juridisk, teknisk eller ekonomisk rådgivning. Regler, avgifter och handläggningstider varierar mellan kommuner och kan ändras utan förvarning. Eventuella kostnadsuppskattningar är ungefärliga och baseras på genomsnittliga marknadspriser — verkliga kostnader kan avvika avsevärt. Kontrollera alltid aktuell information med din kommun och rådfråga behörig fackman innan du fattar beslut. Bygglo ansvarar inte för beslut som fattas baserat på denna information. Se våra fullständiga villkor.
Nästa steg
Osäker på nästa steg?
Gå igenom processen från första kontroll till startbesked, komplettering och slutbesked.
Bygglo är vägledning. Kommunen fattar det formella beslutet.