Vad ersatte friggebod och attefallshus?

Komplementbyggnad och komplementbostadshus, med EN gemensam lovfri pott. Inom detaljplan kan du bygga totalt 45 m² lovfritt, utanför detaljplan 65 m². Det finns inte längre en separat friggebodspott och en attefallspott vid sidan av varandra.

Räknas min befintliga friggebod/attefallshus in i den nya potten?

Ja. Alla befintliga lovfria komplementbyggnader — oavsett om de byggdes som friggebod eller attefallshus — räknas in i den gemensamma potten. Den nya potten läggs inte ovanpå det du redan har; de gamla byggnaderna tar plats i den.

Kan jag fortfarande bo i ett komplementbostadshus?

Ja. En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad (kök, hygien, sömn) är ett komplementbostadshus. Alla BBR-krav gäller då, och en teknisk anmälan + startbesked krävs i praktiken för VA och ventilation.

Behöver jag fortfarande anmälan?

Inte för själva byggnaden. Sedan 1 december 2025 kräver komplementbyggnader och komplementbostadshus varken bygglov eller bygganmälan, så länge hela villkorslistan är uppfylld. Tidigare krävde attefallshus anmälan och startbesked. En teknisk anmälan kan dock krävas för installationer (VA, eldstad, ventilation, bärande).

Friggebod vs Attefallshus — historisk jämförelse

Q: Finns friggebod och attefallshus fortfarande?

Nej. Sedan 1 december 2025 är båda begreppen borttagna ur plan- och bygglagen. De har ersatts av komplementbyggnad (utan självständig bostad) och komplementbostadshus (med självständig bostad). Begreppen lever kvar i vardagligt tal, men juridiskt finns de inte längre.

Det korta svaret: Sedan 1 december 2025 är både friggebod och attefallshus borttagna ur plan- och bygglagen. De har ersatts av komplementbyggnad (utan självständig bostad) och komplementbostadshus (med självständig bostad), med en gemensam lovfri pott i stället för de gamla separata potterna. Den här artikeln jämför de gamla reglerna för historisk referens och förklarar vad som gäller idag (prop. 2024/25:169, SFS 2025:974).

Vad gäller idag? (Från 1 december 2025)

De tidigare separata regelverken för friggebod och attefallshus har slagits ihop till ett system:

Egenskap	Nya regler (komplementbyggnad / komplementbostadshus)
Max area per byggnad	30 m² inom dp / 50 m² utanför dp
Max total pott (inom dp)	45 m² lovfritt — gemensam
Max total pott (utanför dp)	65 m² lovfritt — gemensam
Max nockhöjd	4,0 m inom dp / 4,5 m utanför dp
Bygglov	Nej
Bygganmälan för byggnaden	Nej
Teknisk anmälan + startbesked	Kan krävas (VA, eldstad, ventilation, bärande)
Användning som bostad	Ja (komplementbostadshus)
Avstånd till tomtgräns	4,5 m (annars skriftligt grannmedgivande)

Lovfritt är inte fritt. Att byggnaden inte kräver lov betyder inte att du kan bygga vad du vill. Hela villkorslistan måste vara uppfylld (area, höjd, mindre än huvudbyggnaden, inom tomten, potten, 4,5 m till gräns eller skriftligt grannmedgivande, minst 30 m till järnvägsspår, inte kulturvärde/totalförsvar) och de tekniska kraven gäller alltid.

Historisk jämförelse (före 1 december 2025)

Tabellen visar hur reglerna såg ut innan reformen:

Egenskap	Friggebod (avskaffad)	Attefallshus (avskaffat)
Maximal area	15 m² totalt	25–30 m²
Maximal nockhöjd	3,0 m	4,0 m
Bygglov	Nej	Nej
Anmälan till kommunen	Nej	Ja
Startbesked krävs	Nej	Ja
Användning som bostad	Nej	Ja (komplementbostadshus)
Avstånd till tomtgräns	4,5 m (eller grannmedgivande)	4,5 m (eller grannmedgivande)
Pott	15 m² separat	25–30 m² separat

Vad var en friggebod?

Friggeboden infördes 1979 och namngavs efter dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo. Det var en eller flera fristående komplementbyggnader med sammanlagd area på max 15 m² som kunde uppföras utan bygglov eller anmälan. Den fick inte användas som permanent bostad. I dag är begreppet borttaget — en sådan byggnad är en komplementbyggnad.

Vad var ett attefallshus?

Attefallshuset infördes 2014 och namngavs efter dåvarande bostadsministern Stefan Attefall. Det gav rätt att bygga en större komplementbyggnad (upp till 30 m²) med anmälan i stället för bygglov, och kunde inredas som självständig bostad. Även det begreppet är borttaget — en sådan byggnad är i dag en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus.

Viktigaste skillnaderna (historiskt)

1. Anmälningsplikt

Friggeboden krävde ingen kontakt med kommunen, medan attefallshuset krävde anmälan med ritningar och startbesked.

2. Storlek och höjd

Friggeboden: 15 m² och 3,0 m höjd. Attefallshuset: upp till 30 m² och 4,0 m höjd.

3. Bostad eller inte

Enbart attefallshuset kunde användas som permanent, självständig bostad.

4. Separata potter

Area för friggebod och attefallshus räknades separat — det var det gamla systemet. I dag finns i stället en gemensam pott.

Vad ändrades med PBL-reformen?

Aspekt	Före 1 dec 2025	Från 1 dec 2025
Begrepp	Friggebod + attefallshus	Komplementbyggnad / komplementbostadshus
Potter	Separata (15 + ~30 m²)	En gemensam (45 m² inom dp, 65 m² utanför)
Bygganmälan	Krävdes för attefallshus	Krävs inte för byggnaden
Tillbyggnad	Max 15 m², kräver anmälan	Max 30 m², lovfritt
Fasadändring	Ofta lov inom dp	Lovfritt på en-/tvåbostadshus
Grannmedgivande	Kunde vara muntligt	Måste vara skriftligt

Befintliga byggnader räknas in i den gemensamma potten

Har du redan en friggebod eller ett attefallshus byggt enligt äldre regler gäller den fortfarande — men den räknas in i den nya gemensamma potten, inte vid sidan av. Har du till exempel en gammal 15 m²-friggebod och ett 20 m²-attefallshus har du redan använt 35 m² av potten på 45 m² (inom dp) — 10 m² kvar.

Sammanfattning

Friggebod och attefallshus var under många år två av de mest använda lovbefrielserna i Sverige. Sedan 1 december 2025 är de ersatta av komplementbyggnad och komplementbostadshus med en gemensam pott. Du behöver inte längre hålla reda på separata regelverk — men kom ihåg att lovfritt inte är fritt: hela villkorslistan gäller, och en teknisk anmälan kan krävas för installationer.

I Bygglos ritningsguide ser du vilka handlingar kommunen brukar kräva och hur ritningarna ska utformas.