Uppdaterad enligt PBL-reformen som trädde i kraft 1 december 2025. Senast faktagranskad mot primärkälla 5 juni 2026.
“Byggnadshöjd hur räknar man?” är en av de vanligaste och knepigaste frågorna i bygglovsärenden. Det finns tre olika höjdmått som lätt blandas ihop — och på sluttande tomter blir det riktigt svårt. Här reder vi ut dem.
Kort svar: Det finns tre höjdmått. Nockhöjd = från marken till takets högsta punkt (taknock). Byggnadshöjd = ett särskilt mått från medelmarknivån upp till skärningen mellan fasaden och ett tänkt 45-graders takplan (normalt lägre än nockhöjden). Totalhöjd = till allra högsta punkten, inklusive skorsten. På sluttande tomter blir byggnadshöjden svår — den räknas från medelmarknivån och Boverket medger att reglerna är otydliga. Bekräfta alltid med din kommun.
De tre höjdmåtten
Detaljplanen anger ofta en högsta tillåten höjd — men vilket mått som avses varierar, så det är viktigt att veta skillnaden:
- Nockhöjd — avståndet från marken (oftast medelmarknivån) upp till takets högsta del, taknocken.
- Byggnadshöjd — ett särskilt beräknat mått (se nedan) som ofta är det som detaljplanen begränsar.
- Totalhöjd — till den allra högsta punkten på byggnaden, inklusive skorsten, takkupor och antenner.
Så beräknas byggnadshöjden
Byggnadshöjden mäts från medelmarknivån intill byggnaden upp till skärningen mellan fasadplanet och ett takplan som lutar 45 grader in mot byggnaden. På ett vanligt sadeltak ligger den skärningen en bit ned på takfallet, så byggnadshöjden blir lägre än nockhöjden.
Tanken med 45-gradersmetoden är att en brantare takvinkel inte ska “straffas” som extra höjd. Men metoden gör beräkningen abstrakt, och det är här många kör fast.
Sluttande tomt — det svåraste fallet
På en plan tomt är medelmarknivån enkel. På en sluttande tomt eller suterränghus blir den svårare: medelmarknivån räknas som ett medelvärde av marken runt byggnaden, och olika kommuner tolkar detta olika. Boverket självt påpekar att reglerna om byggnadshöjd kan vara otydliga.
Praktiska konsekvenser:
- Mät och redovisa marknivåerna i alla hörn på situationsplanen och sektionen.
- Räkna med att höjden på den lägre sidan av en slänt är den kritiska — det är ofta där en sanktion uppstår.
- Betrakta en höjd på en sluttande tomt som preliminär tills kommunen bekräftat beräkningen.
Var hittar du höjderna?
Du behöver markens plushöjder i ett höjdsystem (t.ex. RH2000). De finns normalt på nybyggnadskartan du beställer från kommunen. Höjderna används för att:
- räkna medelmarknivån,
- rita in färdig golvhöjd (FG) och sockelhöjd, och
- redovisa både befintlig och blivande marklinje på sektions- och fasadritningen.
Läs mer i vår guide om nybyggnadskarta och bygglovsritningar.
Så gör du
- Ta reda på vilket höjdmått din detaljplan begränsar (byggnadshöjd, nockhöjd eller totalhöjd).
- Hämta marknivåerna från nybyggnadskartan.
- Redovisa marknivåer i alla hörn och rita både befintlig och blivande marklinje.
- På sluttande tomt: behandla höjden som preliminär och stäm av beräkningen med kommunen innan du bygger.
Läs mer om byggnadsarea och byggrätt som styr hur stort — inte bara hur högt — du får bygga.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden på byggnadshöjd och nockhöjd? +
Nockhöjd mäts från marken upp till takets högsta punkt (taknock). Byggnadshöjd är ett särskilt mått från medelmarknivån upp till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt takplan lutat 45 grader — det blir alltså normalt lägre än nockhöjden på ett sadeltak. Totalhöjd räknas till den allra högsta punkten, inklusive skorsten och antenner. Kontrollera alltid hur din kommun mäter.
Hur mäts byggnadshöjd på en sluttande tomt? +
Byggnadshöjden räknas från markens medelnivå (medelmarknivån) runt byggnaden, inte från en enskild punkt. På en sluttande tomt blir detta knepigt, och Boverket medger att reglerna är otydliga — kommuner kan räkna olika. Mät och redovisa marknivåerna i alla hörn och bekräfta beräkningen med din kommun.
Var hittar jag marknivåerna jag behöver? +
Marknivåer (plushöjder) i förhållande till ett höjdsystem som RH2000 finns oftast på nybyggnadskartan från kommunen. De behövs för att räkna medelmarknivå och rita in färdig golvhöjd (FG) och marklinjer på fasad- och sektionsritningen.
Källor
- Boverket — Byggnadshöjd och nockhöjd (hämtad 2026-06-05)
- Plan- och byggförordningen (2011:338) 1 kap. (definitioner) (hämtad 2026-06-05)