Kontrollplan för bygglov 2026 – innehåll

Kontrollplanen är ett av de dokument som ofta skapar mest frågetecken i en bygglovsansökan. Vad ska den innehålla, vem skriver den, och hur detaljerad måste den vara? Här reder vi ut det.

Kort svar: En kontrollplan beskriver vilka kontroller som ska göras under projektet, vad de avser och vem som utför dem. Den krävs för de flesta lov- och anmälningspliktiga åtgärder, och byggnadsnämnden fastställer den i startbeskedet (PBL 10 kap. 6 §). Du får ofta ta fram ett förslag själv för enkla projekt. Det viktigaste är att kontrollpunkterna är konkreta och anpassade till just ditt bygge — generella punkter underkänns. Kontrollera alltid med din kommun.

Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan är ett dokument som styr egenkontrollen under ett bygg-, rivnings- eller markprojekt. Syftet är att säkerställa att bygget uppfyller de tekniska kraven. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet — du får inte påbörja åtgärden innan dess.

Vad ska kontrollplanen innehålla?

Enligt PBL 10 kap. 6 § ska kontrollplanen i de delar som är relevanta ange:

1. Vilka kontroller som ska göras och vad de avser.
2. Vem som ska utföra kontrollerna — byggherrens egenkontroll eller en certifierad sakkunnig.
3. Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden.
4. Vilka arbetsplatsbesök som nämnden bör göra.
5. Vilka byggprodukter som kan återanvändas.
6. Vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur det ska hanteras (materialåtervinning, farligt avfall).

Boverket beskriver dessutom att det bör framgå hur och mot vad kontrollen görs och hur resultatet redovisas — det är Boverkets vägledning snarare än ordagrann lagtext, men det är så kontrollplaner brukar utformas i praktiken.

Konkreta kontrollpunkter slår generella

Det här är den vanligaste orsaken till att en kontrollplan underkänns: punkterna är för generella. En kontrollplan ska vara anpassad till just ditt projekt.

• Bra (specifikt): “Sylltätning under samtliga väggelement utförd enligt tillverkarens anvisning — kontroll mot monteringsanvisning, dokumenteras med foto.”
• Dåligt (generellt): “Stomme, konstruktion.”

Varje kontrollpunkt bör ha: vad som kontrolleras, mot vad (ritning, anvisning, norm), vem som kontrollerar och hur resultatet redovisas.

Vem skriver kontrollplanen?

• Enkla projekt — du som byggherre kan ofta ta fram ett förslag själv. Många kommuner publicerar mallar och exempel (en tom kontrollplan att fylla i).
• Projekt med kontrollansvarig — då hjälper normalt den kontrollansvarige (KA) till med kontrollplanen. Observera att KA inte krävs för många mindre åtgärder (komplementbyggnader, murar, plank, altaner) — men kommunen kan ändå begära en.

Kontrollplanen i processen

1. Du lämnar in din ansökan/anmälan med ett förslag till kontrollplan.
2. Vid behov hålls ett tekniskt samråd.
3. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet.
4. Du bygger och dokumenterar kontrollerna enligt planen.
5. Den ifyllda kontrollplanen ligger till grund för slutbeskedet.

Så gör du

1. Fråga kommunen om de har en mall för kontrollplan för din typ av projekt.
2. Gör kontrollpunkterna konkreta — vad, mot vad, vem, hur det redovisas.
3. Ta med avfalls- och återanvändningspunkterna (de är ett lagkrav sedan reformen).
4. Lämna in förslaget med ansökan och vänta på att nämnden fastställer den i startbeskedet.

Läs mer om kontrollansvarig och om vilka handlingar en bygglovsansökan kräver.