Bygglovsansökan 2026 – checklista för handlingar

Kort svar: Börja med kommunens vägledning för just din åtgärd. PBL 9 kap. 86 § kräver de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen — inte samma fasta dokumentpaket i varje ärende.

Checklistan nedan hjälper dig att kontrollera vanliga underlag utan att låtsas att varje punkt är obligatorisk för alla projekt.

1. Lagstadgad bas i ansökan

En skriftlig ansökan om lov eller förhandsbesked ska enligt PBL 9 kap. 86 § innehålla:

• fastighetens beteckning;
• byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress;
• avsedd tidpunkt för bygg-, rivnings- eller markarbetenas start; och
• de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

Följande ska lämnas när de är tillämpliga:

• vem som är byggbedömare eller ska användas som byggbedömare, eller föreslås som kontrollansvarig när en kontrollansvarig behövs, samt person- eller organisationsnummer och adress för personen eller organisationen;
• uppgift om vem som certifierat byggbedömaren eller den kontrollansvarige;
• byggbedömarens intyg, om sökanden vill använda den särskilda prövningsvägen i PBL 9 kap. 68 §;
• handlingar för startbesked, om kommunen ska kunna besluta om lov och startbesked samtidigt; och
• en kopia av beslut om skyddsrum, när den särskilda underrättelseskyldigheten gäller.

Följ kommunens e-tjänst eller blankett för de exakta fälten.

2. Välj ritningar efter ärendet

Ritningarna ska visa det som byggnadsnämnden behöver pröva. Det finns därför ingen nationell lista med fyra ritningar som alltid ska lämnas in. Använd guiden om bygglovsritningar för att jämföra ritningstyper och vad de brukar visa, och följ sedan kommunens anvisningar för din åtgärd.

3. Kartunderlaget

Fråga kommunen vilket kartunderlag som ska användas innan du beställer eller börjar rita.

• En nybyggnadskarta är ett kommunalt kartunderlag som ofta används vid nybyggnad.
• En situationsplan är ritningen där den planerade åtgärden redovisas på rätt underlag.

En skärmbild från en webbkarta kan sakna fastighetsgränser, skala, höjder eller andra uppgifter som behövs. Läs jämförelsen nybyggnadskarta vs situationsplan.

4. Beskrivningar och tekniskt underlag

Beroende på vad som ska prövas kan kommunen behöva exempelvis:

• material- och kulörbeskrivning;
• tillgänglighetsredovisning;
• mark- eller dagvattenunderlag; eller
• en redovisning av hur befintligt och nytt skiljs åt.

Tekniska handlingar, exempelvis konstruktionsritningar, hör ofta till underlaget inför startbesked. När de ska lämnas in beror på ärendet och kommunens process.

5. Kontrollplan och kontrollansvarig

Kontrollplan och kontrollansvarig är inte samma sak som ansökningsritningar. Byggnadsnämnden kan i enklare fall besluta att någon kontrollplan inte behövs, och behovet av kontrollansvarig beror på åtgärden.

Lägg därför inte automatiskt in båda i varje ansökan. Kontrollera i stället vad som gäller för projektet och läs guiden om kontrollansvarig.

Kvalitetskontroll före inlämning

• Stämmer mått och höjder mellan alla handlingar?
• Är befintligt och planerat tydligt åtskilda?
• Går skalan att kontrollera, även digitalt?
• Visas de avstånd och marknivåer som är relevanta?
• Har varje ritning fastighetsbeteckning, ritningstyp, datum och skala?
• Följer filformat och filnamn kommunens anvisningar?

Om kommunen begär komplettering

Ett kompletteringsföreläggande betyder att underlaget inte räcker för den fortsatta handläggningen. Läs exakt vilken uppgift som saknas, uppdatera alla berörda handlingar konsekvent och fråga handläggaren om formuleringen är oklar.

Fördjupa dig i guiden om bygglovsritningar innan du skickar in.