Bygglov för friggebod i Uppsala — Guide 2026

Kort svar 2026

Behöver jag bygglov för friggebod i Uppsala kommun?

Ofta lovfritt om byggnaden ryms inom dagens komplementbyggnadsregler.

Friggebod är fortfarande ett vanligt sökord, men för nya projekt använder PBL begreppet komplementbyggnad. För en lovfri komplementbyggnad gäller numera större pottar än den gamla 15 m²-regeln, men detaljplan, placering och tekniska installationer kan fortfarande ändra svaret.

Lokalt i Uppsala kommun

Så gör du kontrollen i rätt ordning

Slå upp detaljplan, områdesbestämmelser och eventuell utökad lovplikt.
Mät area, nockhöjd, avstånd och redan använd lovfri pott på tomten.
Kontrollera strandskydd, kulturmiljö, järnvägsavstånd och placering mot gata/gräns.
Fråga kommunen om anmälan eller tekniska handlingar behövs innan du beställer ritningar.

Öppna kommunens bygglovssida

Handlingar som ofta behövs

Måttsatt situationsplan
Plan- och fasadskiss med area och höjd
Foto eller kort beskrivning av platsen
Kommunens besked om detaljplan/områdesbestämmelser vid osäkerhet

I Uppsala — universitetsstaden vid Fyrisån där domkyrkans torn syns över hela slätten — är friggeboden ett vanligt tillskott på villatomten, vare sig den ska bli förråd, växthus eller ett litet kolonilyckans lusthus. Men på den bördiga Uppsalaslätten, med sin leriga åkermark, och i en stad där riksintressen för kulturmiljö ligger tätt, är det värt att veta både vad som numera juridiskt gäller och var uppsalatomten sätter sina egna gränser innan du reser stommen.

Behöver du bygglov för friggebod i Uppsala kommun?

Sedan PBL-reformen 1 december 2025 (SFS 2025:974) prövas den här typen av byggnad som en komplementbyggnad. Inom detaljplan är den lovfri om samtliga villkor uppfylls (PBL 9 kap. 4 §):

Högst 30 m² byggnadsarea (BYA) per byggnad
Den sammanlagda arean av alla lovfria komplementbyggnader på tomten är högst 45 m² (potten)
Högsta taknockshöjd 4,0 meter
Byggnaden är mindre än den byggnad den kompletterar och placeras inom tomten

Utanför detaljplan gäller i stället 50 m² per byggnad och 65 m² sammanlagt, med taknock 4,5 meter (PBL 9 kap. 5 §).

Potten räknar in befintliga lovfria komplementbyggnader — en gammal friggebod eller ett attefallshus tar redan plats i de 45 (eller 65) m². Dessutom: minst 4,5 meter till tomtgräns (annars grannens skriftliga medgivande, 9 kap. 34–35 §§), minst 30 meter från järnvägsspårets mitt (9 kap. 34 §), och utökad lovplikt kan gälla i särskilt värdefull kulturmiljö (9 kap. 37 §) eller nära riksintresse för totalförsvaret (9 kap. 36 §). En lovfri komplementbyggnad kan ändå kräva teknisk anmälan (t.ex. vid eldstad, VA, ventilation eller bärande konstruktion).

Friggebod är ett äldre begrepp; för nya projekt använder PBL begreppet komplementbyggnad. Reglerna ovan gäller.

I centrala Uppsala och på tätortstomterna i Luthagen, Sala backe, Gränby, Sunnersta och Sävja gäller detaljplan, så för de allra flesta uppsalabor är det 30 m²- och 45 m²-gränsen som styr. Har du en gård eller villa på landsbygden — ute på slätten mot Vaksala, Rasbo eller Björklinge, utanför planlagt område — är det i stället de större 50/65 m²-måtten som gäller. Uppsala är dessutom en järnvägsknut där Ostkustbanan och Dalabanan korsar kommunen, så gränsar tomten mot ett spår: håll koll på 30-metersgränsen från spårmitt.

Avgifter i Uppsala kommun

Är din friggebod lovfri tar Uppsala kommun normalt ingen bygglovsavgift för själva byggnaden — det är hela poängen med en komplementbyggnad inom måtten ovan. Kostnad uppstår först om åtgärden kräver en teknisk anmälan (t.ex. eldstad, vatten och avlopp eller bärande ingrepp); då tar kommunen ut en avgift enligt sin taxa.

Som ungefärlig referenssiffra ligger Uppsalas avgift för ett attefallshus (anmälan) på cirka 11 000 kr enligt kommunens publicerade taxa. En friggebods-anmälan behöver inte kosta exakt detta, och det finns ingen fast “friggebod-bygglov”-avgift — kontrollera kommunens taxa hos plan- och byggnadsnämnden för ditt specifika ärende. Krävs varken lov eller anmälan är byggnaden i regel helt avgiftsfri mot kommunen.

Handläggningstid

Kräver din friggebod undantagsvis bygglov är den lagstadgade fristen 10 veckor från komplett ansökan (kan förlängas en gång med ytterligare 10 veckor). Uppsala kommun ligger enligt Kolada (2024) på i genomsnitt cirka 8 veckor — något snabbare än fristen, och enklare anmälningsärenden går ofta undan på 4–6 veckor.

Är åtgärden lovfri men anmälningspliktig gäller ingen 10-veckorsfrist på samma sätt; däremot måste du invänta ett startbesked från kommunen innan du får börja bygga. Startbesked krävs alltid för en teknisk anmälan.

Så ansöker du

Behövs lov eller anmälan gör du det digitalt via Uppsala kommuns e-tjänst för bygglov (“Uppsala Bygglov”), där du också kan följa ditt ärende online. Tänk på att en anmälan kräver startbesked innan byggstart — börja alltså inte gräva eller resa stommen förrän beskedet kommit, även om själva byggnaden är lovfri.

Tips för ditt projekt

Räkna med slättens lera: stora delar av Uppsala vilar på den forna havsbottnens styva lera, som är sättningsbenägen. Res friggeboden på en genomtänkt grund — plintar eller en väldränerad platta — och undvik tunga konstruktioner utan att först fundera på markens bärighet.
Fyrisån och översvämningsrisk: de låglänta partierna nära Fyrisån och dess biflöden har begränsningar och riktlinjer vid höga flöden. Placera inte boden i den lägsta svackan på tomten, och led bort dagvatten så att vårflod och smältvatten inte samlas kring syllen — kolla kommunens översvämningskartor om tomten ligger åstranden nära.
Riksintresse kulturmiljö och fornlämningar: centrala Uppsala med domkyrko- och slottsmiljön, liksom Gamla Uppsala med kungshögarna, är riksintresse för kulturmiljövården — där kan utökad lovplikt gälla. Ligger tomten nära en känd fornlämning kan även kulturmiljölagen kräva samråd med länsstyrelsen innan du gräver för grunden.
Jordbruksmark utanför plan: bygger du på brukningsvärd åkermark på slätten kan placeringen behöva särskild prövning — stäm av med kommunen innan du bestämmer var boden ska stå.

Läs mer

Vanliga frågor

Hur stor friggebod får jag bygga utan bygglov i Uppsala kommun? Inom detaljplan (större delen av tätorten): högst 30 m² byggnadsarea per byggnad, och sammanlagt högst 45 m² lovfria komplementbyggnader på tomten (potten), med taknock högst 4,0 meter. Utanför detaljplan gäller i stället 50 m² per byggnad och 65 m² sammanlagt med taknock 4,5 meter. Befintliga bodar och attefallshus räknas in i potten.

Måste jag göra en anmälan för en lovfri friggebod? Själva byggnaden är lovfri inom måtten ovan, men installerar du t.ex. en eldstad/kamin, vatten och avlopp, ventilation eller gör bärande ingrepp krävs en teknisk anmälan och startbesked innan byggstart. En enkel oisolerad förrådsbod utan installationer klarar sig oftast utan.

Hur nära tomtgränsen får friggeboden stå? Minst 4,5 meter till gräns. Vill du bygga närmare krävs berörda grannars skriftliga medgivande (PBL 9 kap. 34–35 §§). Mot gata eller allmän mark ges normalt inget sådant medgivande.

Undvik vanliga misstag

Potten räknar in det du redan har: en gammal friggebod, ett attefallshus eller ett tidigare uthus tar redan plats i de 45 m² (inom detaljplan). Summera allt lovfritt på tomten innan du bestämmer storlek.
Håll 4,5 meter till tomtgräns: vill du placera boden närmare grannen krävs deras skriftliga medgivande — muntligt “ja” räcker inte om det senare blir tvist.
Mät taknockshöjden: inom detaljplan är gränsen 4,0 meter till taknock. På en tomt med nivåskillnader mäts höjden från medelmarknivån — kontrollera så att en sluttning mot ån inte råkar putta boden över gränsen.